25 februari 2012:
Vi har uppehåll i vår avel.
Välkomna tillbaka i augusti 2012.
Den enda undulatuppfödaren vi kan rekommendera i Skåne är Roland Olsson.
Läs mer om honom i artikeln>> Rolands voljärbygge.

Klicka på länken nedan så visar vi hur du enklast gör detta.
Läs mer>> Länka till oss
Var med på en underbar resa och följ våra undulatungar fram till att de är färdiga att hämtas hem.

Vill du ställa dig i kö för en undulatunge från oss - klicka på länken nedan:
Vi är några stycken undulat-uppfödare - flera av oss med mångårig erfarenhet av avel - som söker samarbete med andra undulatuppfödare.
Hanen respektive honan på bilden är från vår egen avel 2006-2007.
Läs mer>> Avelssamarbete
Under 2009 upptäcktes sammanlagt 10 papegojsjukefall, visar Smittskydds-institutets statistik. Expressens artikel om papegojsjuka tar upp ett fall om en man som drabbades - läs den gärna då den kanske ger ytterligare ett perspektiv.
Papegojsjuka är vanligare bland vilda fåglar, men den förekommer hos tamfåglar och konsekvenserna av sjukdomen kan vara ganska stora - så varför chansa?
Papegojsjuka orsakas av bakterien Chlamydophila psittaci och är relativt vanlig bland många fågelarter och kan även drabba människor. Smittan överförs genom damm från fjädrar och avföring, vattendroppar från nysningar och direktkontakt med kroppsvätskor.
De vanligaste symptomen på papegojsjuka är problem med andningsvägarna och/eller diarré. Diarrén är i regel lime- eller blågrön. Men oftast visar fågeln inte några särskilda tecken, utan bara generella tecken på sjukdom såsom:
En del fåglar dör plötsligt utan att ha visat några som helst tidigare tecken på att ha varit sjuka.
Papegojsjuka är väldigt svår att diagnosticera eftersom symptomen är så många och kan visa sig i så varierande grad.
Man kan till exempel ta ett svabbprov från kloaken och göra ett så kallat PCR-test på detta prov. PCR-metoden kan upptäcka mycket små mängder av smittan. PCR står för Polymerase Chain Reaction och är en mycket använd molekylärbiologisk och biokemisk metod, som man använder för att framställa stora mängder av en viss DNA-sekvens. Du kan läsa mer om PCR-metoden på www.genteknik.nu.
Man kan också ta blodprov och leta efter antikroppar mot infektionen. Det är dock en inte helt tillförlitlig testmetod, eftersom antikropparna bara visar att fågeln varit i kontakt med smittan, inte att den verkligen är sjuk.
Ofta använder man båda metoderna i kombination för att vara på den säkra sidan.
En behandlingskur tar minimum 45 dagar. Alla fåglar som varit utsatta för smittan skall behandlas med antibiotika som veterinären skriver ut. Dessutom skall de drabbade fåglarna isoleras från andra fåglar under hela behandlingstiden och deras burar skall rengöras mycket noga för att få bort eventuella smittorester.
Det är inte helt klarlagt ifall fåglarna som behandlas blir helt fria från sjukdomen eller om de för resten av livet bär med sig smittämnen som kan drabba andra fåglar.
Papegojsjuka kan också sprida sig till människor. Inkubationstiden är 4-15 dagar och symptomen är väldigt lika vanlig influensa såsom huvudvärk, feber, torrhosta och muskel- och ledvärk. En del smittade kan också få hjärtproblem, och ett fåtal personer kan dö. Därför är det viktigt att söka läkare så fort man misstänker papegojsjuka.
Papegojsjuka är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom och om du eller dina fåglar har drabbats måste du anmäla detta till smittskyddsläkaren i ditt landsting samt Smittskyddsinstitutet (SMI). Läs mer om detta på: Smittskyddsinstitutets information om papegojsjuka.
Under 2009 upptäcktes sammanlagt 10 papegojsjukefall, visar Smittskyddsinstitutets statistik. Papegojsjuka är troligtvis vanligare förekommande än du tror. Läs gärna själv mer på: Smittskyddsinstitutets statistik om papegojsjuka.